Läs mer om SKILLSS i Socialstyrelsens metodguide här!

Samverkan!



 Metodutvärderingar visar tydligt att både

  helhetssynen och samverkan kring brukaren ökat i verksamheter

     som använt metoden. Vanligtvis finns det många aktörer runt brukaren,

       men många offentliga verksamheter är uppdelade i

        ansvarsutkrävande stuprör som alla har egna

        processer och rutiner för att i sin egen del skapa effektivitet och 

        autonomi. Att ständigt arbeta mot tydliga mål, med brukarnas

        delaktighet och med effektmätningar av både interventioner och av

      brukarnas behandlings- /insatsprocess, gör att verksamhetsoberoende,

    gemensamma kunskapsarenor skapas. Metoden möjliggör för berörda

  yrkesgrupper och professioner att med helhetssyn och en gemensam orientering arbeta tillsammans mot verksamhetens kärnuppdrag                                                                                           

Evidensbaserad praktik!


I SKILLSS och STRUKTUR  utgår tanken om kunskap från att medarbetarnas/de

professionellas kunskap är ett resultat av ett erfarenhetsskapande samspel

mellan medarbetare och brukare och av hur verksamheten använder och

 omsätter den kunskapen till en praktik. Medarbetarnas tidigare utbildning,

erfarenhet och kunskapstörst varierar i en organisation men grundsatsen

måste alltid vara att kunskapsutveckling är en naturlig del av

kärnuppdraget och ska möjliggöras i det dagliga arbetet. Att verksamheten

skapar tillfällen för professionell kollegial dialog, ger tid att lära samt

mandat att vidareutveckla praktiken är en förutsättning för att kunna

implementera metoderna. Att verksamheter har både krav och politiska mål

på sig att arbeta kunskapsbaserat uppnås dock inte enbart av att en metod

implementeras utan kräver dessutom omfattande och tydliga strukturer i alla

led av verksamheten för att verkligen lyckas.

Brukarinflytande!


I SKILLSS och STRUKTUR är brukarens inflytande viktigt i den mening att det är brukarens erfarenheter och kunskap som ska tillvaratas i såväl utformning av

insatsen som i enskilda frågor. I metoderna sammanställs kontinuerligt data från brukare, så att goda grunder finns för verksamhetsutveckling. Brukarinflytandet

är alltså en central komponent i metoden. Det innebär att brukarinflytandet i

första hand behöver vara en angelägenhet för brukaren själv, och dessutom

en nödvändig kunskapskälla för praktiken. På så sätt får brukarna tillgång

till ett dynamiskt utbud av insatser. För att en socialtjänst skall kunna

kalla sig evidensbaserad måste brukaren ges tillgång till information, ges

inflytande och bli lyssnad på när insatsen utformas. En förutsättning är att

brukaren förstår verksamheten och professionernas roller samt förstår syftet

med insatsen. När så är fallet, kan brukaren påverka sin insats t ex genom att

medskapa en genomförandeplan som, utifrån ett brukarperspektiv, blir

                  förankrad, tydlig och aktuell.

Systematisk uppföljning


Systematisk uppföljning kan ge svar på många frågor om en verksamhet:

Vilka behov har våra klienter?

Vilka insatser får våra klienter?

Har klienternas situation         

förändrats efter insatserna?

Når vi de mål vi satt upp       

tillsammans med våra         

klienter?                                   

Speglar våra insatser             

klienternas behov?                     


Att systematiskt följa upp arbetet med brukare och familjer sker på flera sätt I metoderna SKILLSS och STRUKTUR. Genomförandeplaner följs upp

kontinuerligt och såväl interventioner som

måluppfyllelse dokumenteras. Dessutom

används standardiserade självsvarsformulär

vid uppstart av insats, var 6 månad och vid

insatsernas avslut. Resultaten av de

standardiserade självsvarsformulären

används både som samtalsunderlag med

den enskilde brukaren men utgör också

underlag för att kunna följa upp enskilda

insatser och effekter. Därefter kan de individuella resultaten sammanställas och användas på gruppnivå

och verksamhetsnivå.